Hur fungerar menscykeln?

Din menscykel påverkar mer än bara din blödning varje månad – den kan också påverka din energi, ditt humör och din sexlust. Menscykeln styrs av hormoner som samarbetar med hjärnan och flera andra organ. Den första dagen av menstruationsblödningen markerar starten på en ny menscykel. Menscykeln fortsätter sedan genom den follikulära fasen, ägglossningen, luteala fasen och startar sen igen med menstruationen, om inte ett ägg har blivit befruktat.

Hur lång är en menscykel?

Menscykeln brukar vanligtvis vara mellan 21 och 35 dagar men för vissa är perioden kortare eller längre, ibland kan den vara upp emot 40-45 dagar. Det är även vanligt att menscykeln inte är exakt samma längd varje månad. Det kan vara bra att hålla koll på din mens så du vet ungefär när den beräknas komma. På så sätt kan du veta om den är försenad. Det kan vara ett hjälpmedel om du försöker bli gravid eller om du undviker att bli det.

Hormoner under menscykelns gång

Under menstruationscykeln finns det flera hormoner som har en viktig roll. Östrogen är ett kvinnligt könshormon som reglerar cykeln och gör att livmoderslemhinnan blir tjockare och mer mottaglig för ett befruktat ägg. Det andra kvinnliga könshormonet är progesteron, som huvudsakligen håller livmoderslemhinnan på plats och gör den redo för att ta emot ett befruktat ägg. Follikelstimulerande hormon (FSH) hjälper äggfolliklarna att mogna, och luteiniserande hormon (LH) utlöser ägglossningen. Dessa hormoner samarbetar för att stödja de olika faserna i menscykeln.

Menscykelns olika faser

Menstruationscykeln har fyra huvudfaser som tillsammans driver kroppens reproduktiva process. Här går vi igenom de olika faserna steg för steg:

Follikulärfas

Den follikulära fasen börjar på mensens första dag och pågår fram till ägglossningen. Under den här fasen produceras follikelstimulerande hormon (FSH) och östrogen. Vid varje menscykel växer flera äggblåsor (folliklar) i äggstockarna, men vanligtvis mognar bara ett ägg tillräckligt mycket för att släppas under ägglossningen. Detta sker när hormonbalansen är precis rätt.

Under en follikulär fas börjar hjärnan producera follikelstimulerande hormon (FSH) eftersom nivåerna av östrogen och progesteron är låga. FSH hjälper äggblåsorna att växa och producera östrogen, vilket gör livmoderslemhinnan tjockare för att förbereda inför ett befruktat ägg. När östrogenet sen når en viss nivå, minskar även nivån av FSH.

Den här perioden av menscykeln kan du känna av en potentiell hormonell migrän, få fylligare bröst och en ökad sexlust. Östrogenet ökar sexdriften för att din kropp vill att du ska bli gravid, du kan även känna av att din vagina blir fylligare och dina flytningar kan bli mer hala.

Ägglossning

Nästa fas i cykeln är ägglossning, och sker vanligtvis runt dag 14 i en genomsnittlig 28-dagars menstruationscykel. I slutet av den follikulära fasen mognar ett ägg, tillräckligt mycket för att släppas från äggstocken.

Det mogna ägget producerar östrogen, vilket gör att hjärnan frigör luteiniserande hormon (LH). Hormonet får ägget att lossna från äggstocken. Ägget färdas sedan genom äggledaren och måste befruktas inom 24 timmar för att en graviditet ska bli av. Ägget överlever i ungefär 24 timmar, medan spermier kan överleva i upp till fem dagar.

Under den här fasen kan din kroppstemperatur öka med cirka en halv grad. Kroppen försöker skapa de perfekta förutsättningarna för en befruktning. Även blodflödet till livmodern ökar och livmoderhalsen öppnas. Du kan få flytningar som liknar äggvita, vilket hjälper spermierna att nå ägget.

Här kan du läsa mer om hur ägglossning funkar.

Lutealfas

Ungefär 14 dagar innan din mens börjar sätter lutealfasen igång, och pågår vanligtvis mellan 10 och 16 dagar. Ägget släpps och lämnar sitt skal, som börjar producera progesteron för att hjälpa livmoderslemhinnan att mogna.

Kroppen väntar på att ett befruktat ägg ska kunna fästa vid livmoderväggen, vilket tar några dagar. Runt dag 21 i cykeln börjar progesteronproduktionen minska när äggets skal bryts ner. När nivåerna av progesteron och östrogen är låga, bryts livmoderslemhinnan ner och det är starten för menstruationen.

På grund av brist av progesteron så kan hormonell akne förvärras under den luteala fasen och många kvinnor känner av någon form av premenstruellt syndrom (PMS) under den här fasen av menscykeln. Läs mer om PMS och PMDS.

Menstruation

Den första dagen av mensen är dag 1 i menscykeln, vilket även är den första dagen i den follikulära fasen. Om du inte har blivit gravid under tidigare fas så kommer livmoderslemhinnan brytas ner och du får en mensblödning. De flesta blöder mellan tre till fem dagar. Längden men även mängden kan varierar från person till person, vissa blöder lite medan andra kan ha riklig mens. När nivåerna av hormonet progesteron är låga startar cykeln om, och du går tillbaka till den första fasen.

Att få mensvärk är normalt, en del får bara lite värk medan andra kan få väldigt ont. Några vanliga symtom på mensvärk är kramper i nedre delen av magen, ont i ryggen, trötthet, ömmande bröst. Vissa upplever även illamående och yrsel. Eftersom man förlorar blod vid mens är det vanligt att man drabbas av järnbrist. Det kan vara bra att tänka på att äta extra järnrik mat, eller om du behöver, ta kosttillskott som innehåller järn. Du kan läsa mer om mensvärk här.

Förändrad menscykel och oregelbunden mens

Det kallas oregelbunden mens när menscykeln är kortare än 21 dagar eller längre än 35. Det kan finnas flera olika orsaker till varför. Exempel kan vara:

• Preventivmedel som påverkar
• Stress
• Sjukdomar
• Om man går upp eller ner mycket i vikt
• Klimakteriet

Om du har haft en oregelbunden menscykel under en längre tid och tycker det är jobbigt, kan det vara bra att kontakta vården. Detta gäller även om du har svårigheter att bli gravid.

Så förändras menscykeln under livet

Den första mensen kommer någon gång mellan 9 och 15 års ålder. Det tar ungefär ett år för kroppen att få regelbundna cykler. Mensen fortsätter sedan regelbundet fram till ungefär 45 års ålder, med undantag för graviditet och amning. När vi åldras minskar äggkvaliteten och menstruationscykeln kan bli kortare. Fram till cirka 50 års ålder kan blödningarna bli oregelbundna och kraftiga, och om mensen skulle utebli i över ett år efter den här tiden så är man officiellt i klimakteriet.

När är det störst chans att bli gravid?

Du har störst chans att bli gravid under din ägglossning. Själva ägglossningen pågår under en mycket kort period, oftast bara 24 timmar. Men eftersom spermier kan överleva i din kropp upp till fem dagar, kan din fertila period vara cirka fem till sju dagar. Detta innebär att du har störst chans att bli gravid om du har samlag under dessa dagar som leder upp till och inkluderar ägglossningsdagen. Då menscykeln kan variera är det säkrast att veta sina fertila perioder genom ägglossningstest. Här kan du läsa om tips för att bli gravid.

Kan man bli gravid när man har mens?

Det är ovanligt att man blir gravid när man har mens, men det finns en liten sannolikhet beroende på din menscykel. Lär känna din kropp och din cykel, och tänk på att använda preventivmedel om du inte vill bli gravid.

Menskopp, binda, trosskydd eller tampong?

Vilket mensskydd du trivs med bäst är helt upp till dig själv. Då olika personer blöder olika mycket, kan det påverka vilket skydd du tycker är mest bekvämt efter ditt specifika behov. De vanligaste mensskydden är trosskydd, binda, tampong och menskopp.

När ska jag söka vård?

Du kan söka vård om det är någonting som oroar dig kring mensen. Det kan exempelvis vara att:

• mensen uteblivit och du inte vet varför
• du vill bli gravid och har oregelbunden mens
• du har kommit in i klimakteriet men får mens ändå. Mer om klimakteriet.
• värktabletter hjälper inte för att lindra mensvärken
• du får plötslig mensvärk men har aldrig tidigare haft det
• kraftig mensvärk kan vara ett tecken på endometrios. Läs mer om endometrios.