MENY

Klimakteriet

Klimakteriet är den period när mensen börjar upphöra på grund av hormonförändringar. Det är något som alla kvinnor är med om och som vanligtvis inträffar i åldern 40 till 60. Här kan du läsa allt du behöver veta om klimakteriet.

Vad är klimakteriet? 

Klimakteriet innebär att ägglossningen upphör på grund av förändringar i hormonbalansen. Bland annat minskar äggstockarnas tillverkning av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Halten östrogen sjunker och stannar på en konstant låg nivå ungefär fem år efter den sista mensen.

I vilken ålder hamnar man i klimakteriet?

Menopausen beror på att ägganlagen i äggstockarna har tagit slut. Klimakteriet brukar börja något år innan man har sin sista mens och de flesta kvinnor går in i klimakteriet (övergångsåldern) när de är mellan 44 och 56 år. Klimakteriet varar oftast i sex månader till fem år. Kvinnor som röker får sin sista menstruation i genomsnitt två år tidigare än de som inte röker.

5 symtom på att du är i klimakteriet

Så många som 85 procent upplever någon sorts obehag under klimakteriet. Här är några av de vanligaste.

1. Blödningar

Det här är första tecknet på att den sista mensen närmar sig. Till en början kommer menstruationerna oftare. Om man till till exempel har haft mens var fjärde vecka tidigare, är det vanligt att den kommer var tredje vecka istället. Det är helt normalt och ett tidigt tecken på att äggstockarna har börjat åldras. Nästa steg är att menstruationerna kommer med längre mellanrum – ibland kan det gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Om det har gått mer än sex månader sedan den sista blödningen är det mycket troligt att menopausen, den sista mensen, har inträffat. Efter ett år kan man vara säker på att man inte kommer att få någon mer mensblödning.

2. Svettningar och värmevallningar

Dessa beror på att kroppens temperaturreglering kommer i obalans i samband med de hormonella förändringarna under klimakteriet. En värmevallning brukar upplevas som en värmevåg i höjd med bröstet som förflyttar sig uppåt över halsen, ansiktet och hårfästet. Man blir röd i ansiktet och värmevågen följs av svettningar som utgår från hårfästet och ansiktet, ibland kan det droppa. En svettning brukar oftast pågå under två till tre minuter, men den kan variera från några sekunder till en timme. Det är vanligt att man vaknar av svettningarna flera gånger per natt. Ibland kan man behöva byta lakan. Eftersom de här symtomen  beror på att kroppens termostat är i obalans kan också så kallade kylvallningar förekomma, även om det inte är lika vanligt som svettningar och värmevallningar.

3. Besvär i slidan och urinvägarna

Den minskande halten av östrogen i kroppen ger en förtunning och minskad elasticitet av vävnaderna. Man kan få besvär av torra slemhinnor i underlivet med sveda, klåda och sparsamma blödningar. Det kan också göra ont vid samlag. Man kan även få svårt att hålla tätt och ha lättare för att få urinvägsinfektioner.

De torra slemhinnorna är dessvärre inte övergående utan kräver kontinuerlig behandling.

  • Tvätta inte underlivet mer än en gång om dagen. Då undviker du onödig irritation i slemhinnor som redan är sköra.
  • Använd oparfymerad bad-/tvättolja i stället för tvål när du tvättar underlivet. Du kan stryka på oljan och torka av innan du duschar. Skölj inte med tvål och vatten inuti slidan.
  • Det finns också receptfria läkemedel med östrogen som du för in i slidan.

 

4. Humörsvängningar och sömnproblem

Under åren närmast före och efter den sista mensen är det vanligare med psykiska besvär såsom till exempel nedstämdhet. Man kan drabbas av lättare förändringar i humöret och bli mer irriterad. Även sömnproblem uppträder ofta under den här perioden av livet. De nattliga svettningarna och torra slemhinnor i underlivet kan också göra att man får minskad sexlust. 

5. Hudförändringar

De hormonella förändringarna som sker tappar huden densitet och spänst. Den blir därför slappare och man får mer rynkor. En hud som passerat 50 år brukar vara i behov av extra fukt och fett i hudvårdsrutinen, som mjukar upp och slätar ut huden. Läs mer om mogen hy här.

Avslutningsvis, varje kvinnas erfarenhet av klimakteriet är unik och det finns igen generell lindring som passar alla. Det är därför viktigt för varje kvinna att arbeta med sin vårdpersonal för att identifiera sin individuella situation och sina behov. Kom in och prata med oss på Kronans Apotek så hjälper vi dig vidare.

När ska man söka hjälp?

Om man har svåra besvär bör man söka vård på en vårdcentral eller en gynekologmottagning. Om man får en blödning mer än ett år efter sin sista mens ska man också söka vård. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Behandling mot klimakteriebesvär

Om man har stora problem med svettningar, värmevallningar och sömn, kan man behandla med östrogen, ofta i kombination med gulkroppshormon i form av gestagener. En sådan behandling innebär att man tillför hormoner som påverkar hela kroppen antingen med tabletter, gel eller plåster, i så låg dos som möjligt.

Eftersom risken att få bröstcancer kan öka något om man använder östrogen i många år, ska det bara tas under en begränsad tid, och i samråd med läkare. Har man bara underlivsbesvär kan det räcka med slidpiller eller slidkräm med östrogen. Eftersom östrogenet då bara verkar lokalt i slemhinnan i underlivet, och inte påverkar resten av kroppen, finns i princip inga risker med behandlingen. Vid osäkerhet eller oro går det bra att prata med apotekspersonal eller läkare.

Senast uppdaterad 2019-08-02