Gallsten - allt om symtom, orsaker och behandling

Symtom vid gallsten

I många fall märks gallsten inte alls, eftersom stenarna ofta är så små att de kan passera genom tarmen utan att ge symtom. Vissa kan dock känna smärta i samband med måltider, särskilt efter fet mat. Om en sten blir större och fastnar i gallgångens utlopp kan det utlösa ett gallstensanfall. Då uppstår vanligtvis plötsliga, kraftiga magsmärtor högt upp på högra sidan under revbenen. Smärtan vid gallsten kan också upplevas som en molande värk som strålar bakåt mot ryggen. Vanliga symtom på gallsten är:

• plötsliga magsmärtor högt upp på högra sidan av magen
• smärta som kan stråla bakåt mot ryggen eller upp mot höger skuldra
• illamående och ibland kräkningar
• uppblåsthet och gaser
• svettningar eller lätt feber.

Ett gallstensanfall kan vara allt från några minuter till flera timmar. Vissa får bara ett enstaka anfall, medan andra upplever återkommande attacker. Många beskriver att det känns lite bättre att vara i rörelse än att sitta stilla. Om smärtan är ihållande och du får feber eller frossa kan det vara tecken på en inflammerad gallblåsa. Då är det viktigt att söka vård, eftersom det kan leda till komplikationer som gulsot eller bukspottkörtelinflammation.

Andra möjliga orsaker till smärta

Smärta på höger sida av magen behöver inte alltid betyda att du har gallsten. Det kan också orsakas av gaser, njursten eller blindtarmsinflammation. Vid blindtarmsproblem brukar smärtan ofta börja vid naveln och sedan flytta sig ner mot nedre högra delen av magen.

Gallsten vid graviditet och hos barn

Det är möjligt att få gallsten som gravid, eftersom hormonförändringar påverkar gallans sammansättning. Även om det är ovanligt, kan barn få gallsten, särskilt vid övervikt eller vissa sjukdomar. Symtomen på gallsten hos barn liknar vuxnas, men bör alltid utredas av läkare.

Varför får man gallsten?

Levern producerar galla som lagras i gallblåsan och släpps ut när vi äter, framför allt vid fet mat. Galla hjälper kroppen att bryta ner fettet. Orsaken till gallsten är en obalans i gallans sammansättning. Då kan små kristaller bildas som klumpar ihop sig till stenar. De minsta stenarna passerar ofta vidare ut i tarmen utan att märkas, men större stenar kan fastna och ge ett gallstensanfall. Risken att få gallsten är större om du:

• är kvinna över 40 år
• har höga blodfetter eller övervikt
• går ner snabbt i vikt
• är gravid
• har nära släktingar med gallsten.

Behandling

Gallsten som inte ger några problem behöver oftast inte behandlas. Om du däremot får symtom finns flera alternativ:

Smärtlindring Receptfria läkemedel som Alvedon kan hjälpa mot mildare värk. Vid starka gallstensanfall kan starkare smärtstillande behövas. Operation Vid återkommande gallstensanfall eller inflammation kan gallblåsan opereras bort. Livsstilsförändringar Kost och vanor kan påverka risken för nya besvär och kan hjälpa till att minska dem.

Matvanor som kan minska risken för gallstensanfall

Om du har haft gallstensbesvär tidigare kan viss mat och vissa vanor påverka hur du mår. Efter måltider kan besvären ibland komma tillbaka. Genom att anpassa vad du äter och hur du lever i vardagen kan risken för nya anfall minska. För att minska risken för nya besvär är det bra att undvika:

• fet eller rökt mat
• alkohol kan ibland förvärra besvären vid gallsten
• ägg
• syrliga frukter som citrus
• stora, tunga måltider sent på kvällen
• smärtstillande läkemedel som innehåller kodein

Om du har övervikt kan det också vara hjälpsamt att gå ner i vikt, men försök göra det i lugn takt för att inte öka risken för nya gallstenar.

När det kan vara dags att söka vård

Gallstensbesvär kan ibland bli allvarliga. Kontakta vården om:

• Du får stark och plötslig smärta i magen
• Din urin blir mycket mörk
• Din avföring blir ljus eller grå
• Ögonens vita del blir gul.

Kontakta en akutmottagning om du får en plötslig och stark smärta på höger sida av magen. Att söka vård i tid gör att du kan få rätt hjälp och snabbare lindring av dina besvär.