Amimox®

500 mg filmdragerade tabletter

amoxicillin

• Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

• Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare eller apotekspersonal.

• Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

• Om du får biverkningar, tala med läkare eller apotekspersonal. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

Vad Amimox är

Amimox är ett antibiotikum. Det aktiva innehållsämnet är amoxicillin, som tillhör läkemedelsgruppen ”penicilliner med utvidgat spektrum”, vilket innebär att det har effekt mot flera olika sorters bakterier. Amimox hindrar bakterien från att bygga upp en normal cellvägg. Utan fungerande cellvägg dör bakterien snabbt.

Vad Amimox används för

Amimox används för att behandla infektioner, orsakade av bakterier, i olika delar av kroppen.

Amimox kan även användas i kombination med andra läkemedel för att behandla magsår.

Ta alltid detta läkemedel enligt läkarens eller apotekspersonalens anvisningar. Dosen bestäms av läkaren som avpassar den individuellt för dig. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Alla doseringar är inte möjliga med Amimox 500 mg. Denna läkemedelsform är inte heller lämplig till yngre barn. Vid behov av annan styrka eller läkemedelsform bör andra amoxicillinprodukter användas.

Fördela doserna jämt över dygnet med minst 4 timmars mellanrum.

Vanlig dos är:

Vuxna, äldre patienter och barn som väger 40 kg eller mer:

Den vanliga dosen är 250–500 mg tre gånger per dygn, eller 750 mg–1 gram var 12:e timme, beroende på infektionens svårighetsgrad och typ.

Allvarlig infektion: 750 mg – 1 gram tre gånger per dygn.

Den högsta rekommenderade dosen är 6 gram per dygn.

Barn som väger under 40 kg:

Alla doser beräknas grundat på barnets kroppsvikt i kg.

Läkaren kommer att tala om hur mycket Amimox du ska ge till ditt barn.

Den vanliga dosen är 40-90 mg per kg kroppsvikt under ett dygn, fördelat på två till tre doser.

Den högsta rekommenderade dosen är 100 mg per kg kroppsvikt per dygn.

Njurproblem:

Om du har njurproblem kan du få lägre dos.

Hur länge ska du ta Amimox?

• Fortsätt ta Amimox så länge läkaren har sagt, även om du känner dig bättre. Alla doser behövs för att bekämpa infektionen. Om några bakterier överlever kan infektionen komma tillbaka.

• Om du fortfarande inte mår bra när behandlingen är avslutad ska du söka läkare igen.

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem.

Sluta att ta Amimox och kontakta omedelbart läkare om du får någon av följande allvarliga biverkningar – du kan behöva omedelbar medicinsk behandling:

Följande biverkningar är mycket sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 användare)

• Allergiska reaktioner, som kan visa sig som klåda eller hudutslag, svullnad i ansikte, läppar, tunga eller kroppen, eller andningssvårigheter. Dessa kan vara allvarliga och dödsfall har förekommit.

• Utslag eller platta, knappnålsstora röda runda prickar under hudytan, eller blåmärken. Dessa orsakas av en inflammation i blodkärlens väggar på grund av en allergisk reaktion. Ledsmärtor (artrit) och njurproblem kan förekomma samtidigt.

• Fördröjd allergisk reaktion, som oftast uppkommer 7 till 12 dagar efter att man tagit Amimox. Några av tecknen på en sådan reaktion är hudutslag, feber, ledsmärtor och förstorade lymfkörtlar, särskilt i armhålorna.

• En hudreaktion kallad ”erythema multiforme”, då du kan få kliande rödlila fläckar på huden, särskilt på handflator och fotsulor, nässelutslagsliknande upphöjda svullnader i huden, ömmande områden i munhåla, ögon och på könsorgan. Du kan få feber och känna dig mycket trött.

• Andra allvarliga hudreaktioner kan vara förändrad hudfärg, knölar under huden, blåsor, varblåsor, fjällning, rodnad, smärtor, klåda och flagande hud. Feber, huvudvärk och värk i kroppen kan förekomma samtidigt.

• Influensaliknande symtom med utslag, feber, svullna körtlar och onormala resultat från blodprov (inklusive ökat antal vita blodkroppar (eosinofili) och leverenzymer) (läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS)).

• Feber, frossbrytningar, halsont och andra tecken på infektion, eller att du lätt får blåmärken. Detta kan vara tecken på att blodkropparna påverkats.

• Jarisch-Herxheimers reaktion kan uppträda då borrelia behandlas med Amimox, och orsaka feber, frossbrytningar, huvudvärk, muskelvärk och hudutslag.

• Inflammation i tjocktarmen med diarré (ibland blodblandad), smärta och feber.

• Allvarliga leverbiverkningar kan förekomma. De drabbar främst personer som behandlas under lång tid, män och äldre. Du måste omedelbart tala om för läkaren om du får:

  • svår diarré med blödning

  • blåsor eller rodnader på huden, eller blåmärken

  • mörkare urin eller ljusare avföring

  • gulfärgning av hud eller ögonvitor (gulsot). Läs även om anemi nedan, som kan orsaka gulsot.

Dessa biverkningar kan uppkomma under behandlingen eller flera veckor efteråt.

Följande biverkningar har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare)

• Bröstsmärta i samband med allergiska reaktioner, vilket kan vara ett symtom på allergiutlöst hjärtinfarkt (Kounis syndrom)

• Läkemedelsutlöst tarminflammation (enterokolit) som främst har rapporterats hos barn som får amoxicillin. Det är en särskild typ av allergisk reaktion med upprepade kräkningar som främsta symtom (1-4 timmar efter intag av läkemedlet). Ytterligare symtom kan vara magont, håglöshet, diarré och lågt blodtryck.

Om du får någon av ovanstående biverkningar ska du sluta ta läkemedlet och söka läkare omedelbart.

Ibland kan det hända att mindre allvarliga hudreaktioner uppstår, till exempel:

• Lätt kliande utslag (runda, rosaröda fläckar), nässelutslagsliknande svullna områden på underarmar, ben, handflator, händer eller fötter. Detta är mindre vanligt (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare).

Om du får någon av dessa biverkningar ska du tala med din läkare. Behandlingen med Amimox måste avbrytas.

Andra eventuella biverkningar är:

Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare)

• hudutslag

• illamående

• diarré.

Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 användare)

• kräkningar.

Mycket sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 användare)

• Torsk (en jästinfektion i vagina, mun eller hudveck). Läkare eller apotekspersonal kan ge dig läkemedel mot torsk.

• Njurproblem.

• Kramper. Förekommer hos personer som tar höga doser eller har njurproblem.

• Yrsel.

• Hyperaktivitet.

• Kristaller i urinen som orsakar akut njurskada, vilket visar sig som grumlig urin, eller svårigheter eller smärtor när man kissar. Se till att dricka mycket så minskar risken att få sådana symtom.

• Tungan kan missfärgas och bli gul, brun eller svart och få ett hårigt utseende.

• Kraftig nedbrytning av röda blodkroppar som orsakar en viss typ av anemi (blodbrist). Tecken på detta är: Trötthet, huvudvärk, andfåddhet, yrsel, blekhet och gulaktig hud och ögonvitor.

• Lågt antal vita blodkroppar.

• Lågt antal av den typ av blodkroppar som medverkar i blodkoagulationen.

• Det kan ta längre tid än normalt för blodet att koagulera. Du kan märka detta om du får näsblod eller skär dig.

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare)

• Inflammation i membranen som omger hjärnan och ryggmärgen (aseptisk hjärnhinneinflammation).

• Utslag med blåsor i form av en cirkel med en skorpa i mitten eller som ett pärlband (linjär IgA-sjukdom)

För blister: Förvaras vid högst 30°C

För burkar: Inga särskilda förvaringsanvisningar

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på förpackningen efter EXP. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.