Obesitas och övervikt – vad det är, varför det uppstår och hur det behandlas

Vad är Obesitas?

Övervikt innebär att kroppen bär på mer vikt än vad som är optimalt för hälsan. Det räknas inte som en sjukdom, men det ökar belastningen på kroppen och kan försämra hur den reglerar viktiga funktioner.

När mängden kroppsfett ökar ytterligare, klassas tillståndet som obesitas. Då handlar det inte längre bara om vikt, utan om en kronisk sjukdom som påverkar ämnesomsättning, hormoner och flera organsystem samtidigt. Risken för följdsjukdomar ökar markant ju längre obesitas pågår.

Under de senaste 20 åren har andelen vuxna svenskar med övervikt eller obesitas ökat tydligt. Mellan 2004 och 2024 steg andelen från cirka 46 till 54 procent, enligt Folkhälsomyndigheten(Extern sida)        . Samtidigt har fler utvecklat mer uttalad obesitas, vilket innebär större medicinska risker och ett ökat behov av vård.

Hur bedöms om vikten påverkar hälsan?

För att uppskatta viktrelaterad risk används flera verktyg. Ett vanligt mått är BMI, som relaterar vikt till längd. Ett BMI mellan 25 och 29,9 räknas som övervikt, medan ett BMI på 30 eller mer klassas som obesitas. BMI ger dock bara en översiktlig bild.

Därför mäts ofta även midjemåttet. Fett runt buken är särskilt kopplat till hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Ett midjemått över 88 cm hos kvinnor och 102 cm hos män innebär ökad risk och kopplad med ett högre BMI ökar risken mer.

Diagnos ställs aldrig enbart utifrån siffror. Bedömningen omfattar även blodtryck, blodsocker, blodfetter, livsstil, ärftlighet och eventuell samsjuklighet. Det finns individer med hög vikt men låg medicinsk risk, och tvärtom.

Vad händer i kroppen vid obesitas?

Kroppsfett är inte passivt. Det fungerar som ett aktivt organ som påverkar hormonbalans och inflammationsnivåer. Vid obesitas frisätter fettväven ämnen som skapar en låggradig, långvarig inflammation i kroppen. Samtidigt försämras kroppens förmåga att reglera hunger, mättnad, blodsocker och blodfetter. Dessa förändringar sker ofta långsamt men lägger grunden för flera kroniska sjukdomar.

Hälsorisker kopplade till hög vikt

Ju längre övervikt eller obesitas pågår, desto större blir risken för sjukdom. Obesitas ökar risken för typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, fettlever, sömnapné och ledbesvär. Redan 5–10 % viktminskning ger mätbara förbättringar av blodsocker, blodtryck, levervärden och belastning på leder.

Vad som faktiskt kan hjälpa är livsstilsval och läkemedel vid övervikt och obesitas Att påverka vikt och hälsa handlar sällan om en enskild åtgärd. För de flesta krävs en kombination av förändrade levnadsvanor och, vid behov, medicinsk behandling. Målet är inte en snabb viktnedgång utan förbättrad hälsa och en vikt som går att hålla över tid.

Livsstilsval som gör verklig skillnad

Livsstilförändringar är alltid grunden i behandling av övervikt och obesitas. Effekten kommer ofta långsamt men är avgörande för långsiktig hälsa.

Matvanor Regelbundna måltider hjälper kroppen att stabilisera blodsocker och aptit. Att minska intaget av energitäta livsmedel som sötade drycker, godis, bakverk och snabbmat har ofta större effekt än att fokusera på enskilda “förbjudna” livsmedel. Proteinrik och fiberrik mat ökar mättnad och underlättar portionskontroll. Mindre portioner, långsammare ätande och färre spontana mellanmål minskar det totala energiintaget utan att kosten behöver bli extrem.

Dryck och alkohol Vatten som huvudsaklig dryck minskar ett ofta omedvetet kaloriintag. Alkohol bidrar med mycket energi, påverkar aptitreglering och försämrar sömn, vilket sammantaget kan försvåra viktreglering.

Fysisk aktivitet Rörelse påverkar inte bara energiförbrukningen utan förbättrar blodsockerreglering, blodfetter, blodtryck och psykiskt välbefinnande. Daglig vardagsrörelse är ofta viktigare än enstaka hårda träningspass. Styrketräning hjälper till att bevara muskelmassa, vilket är särskilt viktigt med stigande ålder och vid viktnedgång.

Sömn och stress För lite sömn rubbar hormoner som styr hunger och mättnad och ökar ofta suget efter energirikare mat. Långvarig stress höjer kortisolnivåerna och kan både öka fettinlagring och försämra möjligheten att hålla hälsosamma vanor. Återhämtning och sömn är därför en central, men ofta underskattad, del av behandlingen.

Beteenden och rutiner Struktur i vardagen, planering av måltider och realistiska mål ökar chansen att förändringar blir bestående. För många är beteendeterapi eller samtalsstöd avgörande för att bryta invanda mönster kring mat och rörelse.

När livsstilsförändringar inte räcker – läkemedel

Vid obesitas, särskilt om följdsjukdomar redan finns, kan läkemedel vara ett viktigt komplement. Läkemedel ersätter inte livsstilsförändringar men kan göra dem genomförbara. Moderna läkemedel mot obesitas påverkar framför allt hjärnans aptit- och mättnadsreglering. De kan minska hunger, öka mättnadskänsla och dämpa suget efter mat. För många leder detta till att portionsstorlekar minskar spontant och att det blir lättare att hålla regelbundna måltider.

Läkemedelsbehandling är oftast aktuell vid:

• BMI ≥ 30
• BMI ≥ 27 i kombination med viktrelaterade sjukdomar, som typ 2-diabetes eller högt blodtryck.

Behandlingen sker alltid under medicinsk uppföljning. Effekten utvärderas regelbundet, både vad gäller vikt, hälsoparametrar och eventuella biverkningar. För att resultatet ska bestå krävs långsiktig behandling eller en tydlig plan för hur vikten ska stabiliseras om läkemedlet avslutas.

Helhetsperspektivet är avgörande

Obesitas är inte ett tillfälligt tillstånd utan ofta en långvarig kronisk sjukdom. Därför behöver behandlingen vara uthållig och realistisk. Små förbättringar i vikt, kost, rörelse och metabola värden kan ge stora hälsovinster även om idealvikt inte uppnås. Framgångsrik behandling bygger på att kombinera livsstilsval, medicinskt stöd och långsiktig uppföljning. Det är inte en fråga om disciplin, utan om rätt verktyg över tid.

Har du recept på obesitasläkemedel?