För att undvika att man skapar nya resistenta bakterier är det extremt viktigt att man följer några enkla regler när man hanterar antibiotika:
Detta gäller även om du känner dig frisk. Vissa bakterier kan överleva och utveckla resistens.
Olika antibiotika biter på olika bakterier och du kan själv inte veta vilken bakterie du har drabbats av. Kvarbliven antibiotika kan lämnas in till närmsta apotek.
En del av överkonsumtionen beror på att antibiotika används i fel syfte.
Lämna in din gamla medicin på närmsta apotek.
Nej, förkylning och influensa är virussjukdomar, och antibiotika hjälper inte mot sjukdomar som orsakas av virus. Det är inte bra att ta antibiotika när man har en förkylning eftersom det bidrar till en ökad antibiotikaresistens.
Lämna alltid in oanvänd antibiotika till valfritt apotek. Som vi nämnde längre upp på sidan får man absolut inte spola ner eller kasta bort antibiotika, då bidrar man till den ökande antibiotikaresistensen som håller på att bli ett allvarligt problem i världen.
Om den första kuren antibiotika inte hjälper, kan din läkare skriva ut en annan sort i förhoppningen att den ska vara mer effektiv mot de onda bakterierna som gör dig sjuk.
Var den gamla inte lika bra? Jo, i grunden var det inget fel på den. Men olika bakterier dör av olika typer av antibiotika. Innan man förskriver en antibiotikakur vill läkaren göra en bakterieodling för att förstå vilken bakterie du har drabbats av och bättre kunna skräddarsy din antibiotikabehandling. Ett odlingssvar kan ta lite tid och därför kan din läkare ibland behöva justera din antibiotikabehandling med en ny sort för att nå ända fram och göra dig helt frisk.
Det korta svaret: Antibiotika är läkemedel som är effektiva mot bakterier.
I princip kan antibiotika fungera på två olika sätt: Antingen genom att helt enkelt döda bakterierna, eller genom att hämma deras tillväxt. Båda metoderna leder till att den sjukdom som bakterierna orsakar hindras från att bryta ut.
Tricket med antibiotika är att medicinen ska vara skadlig för bakteriernas celler men inte för människans egna celler (kallas ”selektiv toxicitet”). Det finns många sätt att uppnå det, och det forskas hela tiden efter nya mekanismer. Penicillinet kan till exempel angripa bakteriernas cellväggar eller proteinsyntes.
Antibiotika hjälper enbart mot åkommor som orsakas av bakterier. Det antibiotikan gör är att den slå ut vissa bakterier som orsakar en viss sjukdom. Genom att ta bort orsaken till sjukdomen, tar man även bort själva sjukdomen.
En del typer av antibiotika påverkar bara en viss sorts bakterie medan andra typer av antibiotika kan vara effektiva mot flera sorters bakterier. De kallas smalspektrum-antibiotika respektive bredspektrum-antibiotika.
För att minimera resistensutvecklingen är det viktigt att man väljer antibiotika som inte är onödigt bred, det vill säga en sort som inte påverkar många typer av bakterier i onödan. Varje bakteriestam som angrips bär med sig potentialen att utveckla resistens.
Det verkar som om man redan i det gamla Egypten använde mögelbakterier som antibiotika, men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som forskare verkligen började förstå fenomenet och hur olika antibiotika kunde användas för att bota olika sorters sjukdomar. Först ut var allvarliga sjukdomar som mjältbrand och difteri.
Som antibiotikans upptäckare brukar man räkna Louis Pasteur, 1877. Den idag mest kända typen av antibiotika är kanske penicillin, ett mångsidigt antibiotikum som räddade tiotusentals liv under andra världskriget och gav Nobelpriset 1945 till bland annat Alexander Flemming.