Prostatabesvär och prostatacancer

Prostatan är en manlig körtel som sitter under urinblåsan och omsluter urinrörets översta del. Det är en lite olycklig placering, kan man tycka, eftersom prostatan vanligtvis blir större med åren. Därför ställer den förr eller senare till problem för väldigt många män. Oftast är besvären ofarliga, men inte alltid.

Godartad prostataförstoring och prostatit

Att prostatan växer när man åldras behöver inte ge några symptom alls, eller först mycket sent i livet, men många börjar märka av besvären i 60-årsåldern eller tidigare. Från att ha haft en prostata stor som en kastanj i 20-årsåldern, kan den hos män i 60-årsåldern vara stor som en citron på grund av godartad prostataförstoring.

Det kan bland annat visa sig som svårigheter att kissa, fler toalettbesök (ofta på natten) och en känsla av att man inte kan tömma blåsan helt.

Vad som orsakar godartad prostataförstoring, eller BPH (benign prostatic hyperplasia), är inte helt klarlagt, men det finns inget samband med cancer. Det finns heller inget som tyder på att cancerrisken ökar på grund av BPH. Däremot finns det faktorer som ökar risken för prostataförstoring, inklusive diabetes, övervikt och ärftlighet.

Ju senare i livet symptomen gör debut, desto bättre, eftersom det minskar risken för allvarliga besvär senare i livet. Även om godartad prostataförstoring inte är farlig i sig kan besvären bli så stora att man behöver kirurgisk behandling.

En lite mindre vanlig orsak till prostatabesvär – men som oftare drabbar yngre män – är prostatit, eller prostatainflammation, som kan vara akut eller kronisk. Kronisk prostatit går som regel över av sig själv, men kan lindras med inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel. Du kan också behöva behandlas med antibiotika om prostatiten beror på bakterier. Akut prostatit är mer sällsynt, men kommer ofta plötsligt och behöver alltid behandlas.

Oavsett vilka symptom eller problem du har är det viktigt att låta en läkare utreda orsaken. Symptomen vid godartad prostataförstoring och prostatit liknar nämligen symptomen vid prostatacancer.

Den vanligaste cancerformen

Enligt Socialstyrelsens statistik är prostatacancer den allra vanligaste cancerformen i Sverige. Sjukdomen står för ungefär en tredjedel av all cancer hos män. Det liknar de förhållanden som gäller för kvinnor och bröstcancer, som är den näst vanligaste cancerformen.

För män är prostatacancer också den cancerform som dödar flest, men det betyder inte att den är farligast (det är lungcancer), utan snarare på att så många drabbas. Prognosen mätt som femårsöverlevnad var 93,4% 2016, vilket är bättre siffror än för många andra cancerformer. Men överlevnaden beror mycket på om cancern är långsamt växande eller mer aggressiv.

Eftersom symptomen vid prostatacancer många gånger är identiska med andra prostataproblem är det viktigt att utreda orsaken. En utredning brukar inledas med ett så kallat PSA-test, och att läkaren känner på prostatan via ändtarmen. PSA-testet är inte i sig något mått på cancer, men kan ge en indikation på att det behövs fler tester.

Även om cancer upptäcks efter PSA-provet kan den vara så liten att det räcker att följa upp utvecklingen med regelbundna kontroller. I andra fall kan cancern ibland botas med strålbehandling, eller genom att operera bort prostatan.