Vad är högt blodtryck?

Varför kan det vara farligt?

De tillfälliga blodtrycksstegringar som sker vid till exempel fysisk ansträngning är inte skadliga. De tillhör de naturliga reaktionerna i kroppen och är nödvändiga för att vi ska klara av de situationer vi ställs inför. Det höga blodtrycket blir däremot farligt när det inte får vila. Ett högt okontrollerat blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, diabetes, åderförfettning, hjärtförstoring, hjärtsvikt, njursjukdom, försämrad blodcirkulation i benen och demens.

Symtom på högt blodtryck

Att ha högt blodtryck visar ofta inte några speciella symtom. Ibland kan man få lindriga symtom som trötthet och huvudvärk, men de symtomen kan också vara tecken på något annat. Det enda sättet att vara säker på sitt blodtryck är genom att mäta det. När man mäter sitt blodtryck får man fram två värden. Den första siffran indikerar det systoliska blodtrycket, som ska ligga runt 110-130. Den andra siffran visar det diastoliska blodtrycket, som ska ligga runt 80. Kontakta en vårdcentral om du har uppmätt ett blodtryck som är 140/90 eller högre utan andra symtom.

Mäta sitt blodtryck

Ett enkelt sätt att mäta sitt blodtryck är med hjälp av en blodtrycksmätare. Rekommendationen är att mäta sitt blodtryck under en period på 7-10 dagar en gång i månaden. Det bästa är om man kan mäta vid samma tidpunkt under dessa dagar. Anledningen till att man bör mäta under flera dagar är för att få en bra variation i hur blodtrycket rör sig, som man sedan kan ta med till sin läkare. Om man inte har möjlighet att mäta sitt blodtryck hemma går det bra att mäta blodtrycket på utvalda Kronans Apotek eller på en vårdcentral.

Vad anses som högt blodtryck?

Vad som är ett normalt blodtryck varierar beroende på ålder och allmäntillstånd. För en ung vuxen person är ett blodtryck kring 120/80 normalt. Med åldern ökar vanligtvis blodtrycket något.

Primär hypertoni

Hos omkring 95% av de som lider av förhöjt blodtryck finns det inte en enskild orsak. Den typen kallas essentiell eller primär hypertoni. Primär hypertoni ger vanligen inga symptom förrän efter lång tid och upptäcks ofta först vid hälsokontroll.

Sekundär hypertoni

Ungefär 5% av de som har högt blodtryck har fått det till följd av andra sjukdomar. Det kallas sekundär hypertoni. Det kan exempelvis vara på grund av hormonrubbningar eller sjukdom i njurarna. Vissa läkemedel, till exempel kortison eller p-piller, kan orsaka sekundär hypertoni. När grundsjukdomen är botad eller biverkningen av läkemedlet är borta brukar också blodtrycket normaliseras.

Vad kan man göra själv?

Att ta hand om sig är A och O. Det gäller att känna till de riskfaktorer som eventuellt kan finnas och göra en förändring. Det kan till exempel handla om att börja motionera regelbundet, börja tänka mer på vad man äter och sluta röka. Här kan du läsa 6 träningstips som håller dig frisk och hälsosam.