MENY

KOL – den bortglömda folksjukdomen

I Sverige har över en halv miljon svenskar KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Men eftersom många med KOL är helt besvärsfria och symtomen lätt förväxlas med astma, svår förkylning eller naturligt åldrande, är det många som inte har fått diagnosen.

Besvären kommer gradvis. KOL beror på att lungorna har skadats, bland annat så att luftrören blir trängre än normalt.

Lungblåsorna blir förstörda och omvandlas till hålrum utan möjlighet att ta upp syre på ett bra sätt. Man kan då få svårare att andas, känner sig trött och orkar mindre eftersom man får svårare att tillgodogöra sig syre.

 

Varför får man KOL?

Den dominerande orsaken till KOL är rökning. Närmare 90 procent av alla som får KOL är, eller har varit rökare under en längre tid. Har man varit utsatt för passiv rökning, luftföroreningar eller haft svåra upprepade luftvägsinfektioner som barn, har man också lättare att utveckla KOL.

Risken ökar med ökad ålder och det är ovanligt med KOL före 40 års ålder

chronic_obstructive_pulmonary_540x440.png
chronic_obstructive_pulmonary_two_540x440.png

Vilka är symtomen?

KOL är en sjukdom som utvecklas långsamt, under flera år. Besvären kommer smygande och man uppfattar dem ofta inte som tecken på att man är sjuk. Ett exempel är slemhosta, som är ett av de vanligaste symtomen vid KOL. Många rökare vänjer sig vid att ha upphostningar och upplever det som normalt.

Att lungorna fungerar sämre och att man orkar allt mindre vid ansträngning uppfattas ofta som ett normalt åldrande. Därför är det inte ovanligt att man söker vård först när lungornas funktion redan är nedsatt till hälften.

Försämringsskov (exacerbationer) är en akut försämring av symtom. Vid försämringsskov kan behandling med kortison eller antibiotka behövas. Att förebygga försämringsskov är en viktig del av behandlingen.

Är du i riskzonen för KOL?

Svarar du ja på minst tre av frågorna nedan bör du kontakta vårdcentralen för en utredning och begära att få göra ett andningstest, en så kallad spirometri.

1. Är du rökare och över 40 år?
2. Har du besvärats av hosta och slem flera dagar i veckan under flera månader?
3. Blir du andfådd vid fysiska aktiviteter, till exempel när du skyndar dig, går uppför en backe, går i trappor eller går en raskare promenad?
4. Drabbas du av fler än 5 förkylningar under vintern med efterföljande långvarig hosta?

chronic_obstructive_pulmonary_three_540x440.png

Vanliga symtom

• Man behöver allt oftare hosta upp segt slem.
• Man hör rosslande och pipande ljud när man andas.
• Man har långvariga eller återkommande förkylningar, vilka ofta leder till försämringsskov.
• Man upplever andfåddhet vid ansträngning, vilket ökar ju sämre man är i sin KOL-sjukdom.
• Man minskar ofrivilligt i vikt och fötterna svullnar.

Hur ställs diagnosen?

KOL kan misstänkas hos alla rökare som besväras av andfåddhet och i synnerhet av hosta eller upphostning av slem. Diagnosen ställs genom att man får blåsa i en spirometer, en apparat som mäter lungornas funktion. Oftast räcker detta för att ställa diagnosen, men ibland utförs även lungröntgen och skiktröntgen av bröstkorgen. Tidig diagnos och hjälp till rökstopp kan förhindra att svår KOL utvecklas.

Vilka behandlingsmöjligheter finns?

Det finns än så länge ingen bot mot KOL, men sjukdomen går att lindra med mediciner och ändrad livsstil. Det första och viktigaste steget i behandlingen av KOL är att sluta röka (om man gör det). Det är den enda åtgärd som man med säkerhet vet bromsar sjukdomen så att den inte förvärras.

Den skada som redan har skett på lungorna går tyvärr inte att reparera. Fysisk aktivitet och näringsrik kost är viktigt för att må så bra som möjligt. För den som har KOL är det viktigt att motionera varje dag, i den takt och på det sätt man klarar av. Det minskar risken för ytterligare komplikationer eller följdsjukdomar. Med hjälp av en sjukgymnast kan man öva in ett träningsprogram som kan mjuka upp kroppen, stärka arm- och benmuskler och förbättra konditionen.

För att lindra symtomen finns läkemedel som kan vara till stor hjälp. En del vidgar luftrören medan andra är slemlösande. Det finns också läkemedel som minskar risken för försämringsskov hos de som har detta ofta. Antibiotika vid infektioner i luftvägarna kan också behövas, liksom syrgasbehandling. Sedan några år tillbaka kan man i vissa fall operera lungorna med tillfredsställande resultat. Vaccination mot influensa bör också ges då influensa kan orsaka försämring. För att minska risken att få svår lunginflammation bör man även vaccinera sig mot pneumokocker (bakterier som orsakar lunginflammation).

Produkter för att sluta röka – fri frakt

 

Skillnaden mellan KOL och astma

Det är ibland svårt att skilja KOL från astma, men en läkare kan ställa rätt diagnos med lämpliga undersökningar tillsammans med en noggrann beskrivning av symtom.

Eftersom både KOL och astma är vanliga sjukdomar finns det personer som får båda sjukdomarna. Andnöden vid KOL utvecklas långsamt, under många års tid. Vid astma däremot får man ofta anfall av andnöd. Det är också vanligare med allergiska besvär bland personer som har astma än hos personer med KOL.

 

KOL

Astma

Oftast rökare.

Oftast icke rökare.

Ovanligt före 40-års ålder.

Symtomen kan debutera i alla åldrar, ofta redan hos barn.

Utvecklas långsamt.

Debuterar akut.

Symptomen förvärras successivt.

Symptomen varierar i svårighetsgrad, personen kan vara besvärsfri i långa perioder.

Andfåddhet vid ansträngning, i svåra fall även vid vila.

Känns som att andas genom ett sugrör.

Ständigt nedsatt lungfunktion.

Oftast normal lungfunktion mellan anfallen.

Besvären ökar på vintern.

Besvären ökar oftast på våren och sommaren.

Ingen koppling till allergier.

Mer än hälften har allergier.

Begränsad effekt av luftrörsutvidgande läkemedel

God effekt av luftrörsutvidgande läkemedel och av inhalationssteroider.