Furosemide Kalceks

10 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning

furosemid

• Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

• Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.

• Detta läkemedel har ordinerats enbart åt dig. Ge det inte till andra. Det kan skada dem, även om de uppvisar sjukdomstecken som liknar dina.

• Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

Furosemide Kalceks 10 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning innehåller den aktiva substansen furosemid. Furosemid tillhör en grupp läkemedel som kallas diuretika. Läkemedlet verkar genom att hjälpa till att producera mer urin. Detta minskar symtom orsakade av att kroppen innehåller för mycket vätska.

Det ges ifall att en tillräcklig urinmängd inte kan uppnås med andra furosemid produkter som tas genom munnen, eller ifall att intag genom munnen inte är möjligt.

Furosemide Kalceks används:

• för att behandla vätskeansamling i vävnad (ödem) och/eller ansamling av vätska i buken (ascites) på grund av hjärt- eller leversjukdom;

• för att behandla vätskeansamling i vävnad (ödem) på grund av njursjukdom;

• vid vätskeansamling i lungorna (lungödem) (t.ex. vid akut hjärtsvikt);

• vid mycket högt blodtryck (hypertensiv kris) som tillägg till andra behandlingsåtgärder.

Furosemid som finns i Furosemide Kalceks kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

Läkaren avgör hur stor mängd läkemedel du behöver, när du ska få det och hur länge du ska behandlas.

Furosemide Kalceks ges av en läkare eller sjuksköterska som en långsam injektion eller som en infusion (ett dropp) i en ven, eller i en muskel.

Du kommer att få byta till att svälja andra furosemidprodukter så snart det blir en möjlig behandlingsmetod.

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Om du märker något av följande, ska du omedelbart kontakta läkare:

• Svår allergisk reaktion som kan leda till hudutslag, svullnad i ansikte, läppar, tunga eller svalg, andningssvårigheter och medvetslöshet (anafylaktisk eller anafylaktoid reaktion) (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 patienter)

• Allvarliga hudreaktioner (kan även drabba slemhinnor) t.ex. blåsbildning eller fjällning av huden (Stevens‑Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys, akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), läkemedelsutslag som kan visa sig som små, kliande, rödlila sår i hud, på könsorgan eller i munnen (frekvensen kan inte beräknas från tillgängliga data)

• Skada på muskler, s.k. rabdomyolys. Du kan drabbas av muskelvärk som inte försvinner, muskelkramper, muskelsvaghet, mörkfärgad urin och/eller illamående (frekvensen kan inte beräknas från tillgängliga data)

• Allvarlig minskning av vissa typer av vita blodkroppar, s.k. agranulocytos. Tecken kan omfatta feber med frossa, slemhinneförändringar och halsont (kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 patienter).

Andra biverkningar

Mycket vanliga (kan förekomma hos fler än 1 av 10 patienter)

• Förlust av kroppsvätskor och relaterade sjukdomar orsakade av mineralförlust (natrium, kalium, magnesium, kalcium), låg blodvolym (särskilt hos äldre)

• Ökade nivåer av vissa blodfetter (triglycerider)

• Lågt blodtryck, yrsel eller svimning när du ställer dig upp från sittande eller liggande (vid droppinfusion)

• Förhöjda nivåer kreatinin i blodet (visar hur njurarna fungerar)

Vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 10 patienter)

• Förtjockning av blodet (om du kissar oftare än normalt)

• Låga halter natrium och klorid i blodet (särskilt om ditt intag av koksalt är begränsat). Låga nivåer av natrium i blodet kan visa sig som apati, vadkramper, aptitlöshet, svaghet, sömnighet, kräkningar och förvirring

• Låg kaliumhalt i blodet (särskilt om ditt intag av kalium är begränsat eller om vid kaliumförlust på grund av kräkningar eller diarré). Låga nivåer av kalium i blodet kan visa sig som muskelsvaghet, onormala känslor i armar och ben (stickningar, domningar eller en smärtsam brännande känsla), oförmåga att förflytta en kroppsdel (pares), mag-tarmbesvär (kräkningar, förstoppning, ökad gasbildning i magtarmkanalen), njursymtom (kraftig urinutsöndring, onormalt ökad törst) och hjärtsymtom (eller långsam eller oregelbunden hjärtrytm). Kraftig kaliumförlust kan leda till tarmvred (paralytisk ileus) eller nedsatt medvetande och till och med koma

• Förhöjt kolesterol i blodet

• Förhöjd urinsyra i blodet

• Giktattack

• Hjärnstörningar till följd av kraftigt nedsatt leverfunktion (leverencefalopati)

• Ökad urinmängd än normalt

Mindre vanliga (kan förekomma hos upp till 1 av 100 patienter)

• Lågt antal blodplättar

• Ökad blodsockernivå. Detta kan förvärras hos patienter med befintlig diabetes. En oupptäckt diabetes kan bli upptäckt

• Hörselskador som mestadels är övergående, särskilt hos patienter med njursjukdom eller om läkemedlet ges för snabbt i en ven

• Dövhet (ibland bestående)

• Illamående

• Klåda, nässelutslag, hudutslag, rodnad i hud och slemhinnor, blåsbildning eller fjällning (t.ex. tillstånd som bullös dermatit, erythema multiforme, pemfigoid, exfoliativ dermatit, hudrodnad), ökad känslighet i huden mot solljus

Sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 1 000 patienter)

• Ökat antal av en viss typ av vita blodkroppar (eosinofili)

• Minskat antal vita blodkroppar (leukopeni)

• Stickningar, domningar eller smärtsam brännande känsla i armarna eller benen

• Öronringningar (tinnitus)

• Inflammation i blodkärlen (vaskulit)

• Kräkningar, diarré

• Njurskada (interstitiell nefrit)

• Feber

Mycket sällsynta (kan förekomma hos upp till 1 av 10 000 patienter)

• För lågt antal röda blodkroppar på grund av de bryts ner på ett onormalt sätt (hemolytisk anemi)

• Tillstånd då benmärgen slutar att producera tillräckligt med nya blodkroppar (aplastisk anemi)

• Akut bukspottkörtelinflammation

• Leversjukdomen ’intrahepatisk kolestas’ och ökade nivåer av leverenzymer i blodet som kan orsaka gulsot (gulfärgad hud, mörk urin, trötthet)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

• Systemisk lupus erythematosus (SLE) kan förvärras eller aktiveras

• Låga nivåer av kalcium i blodet (kan i sällsynta fall orsaka stelkramp - muskelkramper i händer och fötter, muskelryckningar, spasmer i halsen med andningssvårigheter, illamående, kräkningar, krampanfall och smärta)

• Låga nivåer av magnesium i blodet (kan i sällsynta fall orsaka stelkramp eller hjärtrytmrubbningar)

• Yrsel, svimning och medvetslöshet, huvudvärk

• Tilltäppning i ett blodkärl eller blodproppar (trombos, särskilt hos äldre)

Kraftig urinutsöndring, särskilt hos äldre och barn, cirkulatoriska problem (upp till cirkulationskollaps) kan förekomma, vilket främst visar sig som huvudvärk, yrsel, dimsyn, muntorrhet och törst, lågt blodtryck

• Minskat pH i blodet (metabolisk acidos)

• Pseudo-Bartters syndrom (njursjukdom relaterad till felaktig eller långvarig användning av furosemid)

• Ökad mängd natrium i urinen, ökad mängd klorid i urinen, förhöjt blodurea, symtom på urinvägsobstruktion (t.ex. hos patienter förstorad prostata, svullen njure på grund av en urinansamling, en förträngning i urinledaren) och till och med urinretention; förkalkning av njurvävnaden och/eller njurstenar hos för tidigt födda spädbarn, njursvikt

• Hos för tidigt födda barn kan kanalen mellan lungartären och aorta, som är öppen hos ofödda barn, förbli öppen, om de behandlas med furosemid under den första levnadsveckan

• Smärta efter injektion i en muskel

Rapportering av biverkningar

Om du får biverkningar, tala med läkare eller sjuksköterska. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt via:

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se

Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet.

Förvara ampullerna i ytterkartongen. Ljuskänsligt. Förvaras i skydd mot kyla. Får ej frysas.

Förvaras utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på ampullens etikett och på kartongen efter EXP. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

Inkompatibiliteter

Injektions-/infusionsvätskor, lösningar som ger en sur eller svagt alkalisk reaktion och uttalad buffertkapacitet i det sura intervallet får inte blandas med Furosemide Kalceks injektions-/infusionsvätska, lösning Sådana blandningar förskjuter pH-nivåer till det sura intervallet och furosemid, som är svårlösligt, fälls ut som en kristallin utfällning.

Furosemide Kalceks 10 mg/ml injektions-/infusionsvätska, lösning ska aldrig ges i samma spruta som andra läkemedel (för spädnignsvätskor, se ”Instruktioner för användning, destruktion och övrig hantering” nedan).

Silikonslangar är inte lämpliga för administrering av detta läkemedel.

Instruktioner för användning, destruktion och övrig hantering

Endast för engångsbruk.

Använd omedelbart efter ampullens öppnande. Kasta eventuellt kvarvarande innehåll efter användning.

Läkemedlet ska okulärbesiktigas före användning. Läkemedlet ska inte användas vid synliga tecken på försämring (t.ex. partiklar eller missfärgning).

Får spädas med:

• natriumklorid 9 mg/ml (0,9 %) injektionsvätska, lösning

• Ringers lösning

• Ringers laktat

Furosemid har visats vara kompatibel med sprutor av polypropen (PP) eller polykarbonat (PC), slangar av polyeten (PE) eller polyvinylklorid (PVC), och påsar av PE, PVC och etylvinylacetat (EVA) vid spädning till koncentrationer på 0,02 till 3 mg/ml med ovan nämnda injektionsvätskor.

Det är viktigt att se till att lösningen som används är svagt basisk till neutral (pH inte lägre än 7). Sura lösningar får inte användas, eftersom den aktiva substansen kan fällas ut (se ”Inkompatibiliteter” ovan).

Så här öppnar du ampullen

1. Vänd ampullen med den färgade punkten upp. Om det finns någon lösning i den övre delen av ampullen, knacka försiktigt med fingret för att få samla all lösning i den nedre delen av ampullen.

2. Använd båda händerna för att öppna; håll i den nedre delen av ampullen med en hand och använd den andra handen för att bryta av den övre delen av ampullen i riktning bort från den färgade punkten (se nedanstående bild).

Hållbarhet efter spädning

Kemisk och fysikalisk stabilitet har visats i 48 timmar vid 25 °C och vid 2‑8 °C skyddat från ljus.

Ur mikrobiologisk synpunkt bör produkten användas omedelbart, såvida inte öppnings‑/spädningsmetoden utesluter risk för mikrobiell kontaminering. Om den inte används omedelbart ansvarar användaren för förvaringstider och förvaringsförhållanden före användning.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.