MENY

Astma

I Sverige har ungefär 8 av 100 personer någon form av astma. Astma kan delas in i två olika typer, en allergisk och en icke-allergisk. Hos barn är allergisk astma vanligast, medan icke-allergisk astma blir vanligare ju äldre man är. Allergisk astma utlöses om man är överkänslig för något, som till exempelpälsdjur, pollen eller kvalster. Om astman inte beror på allergi finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman, som till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft, tobaksrök, vissa läkemedel eller ämnen som parfymer och avgaser.

Vid astma har man en inflammation i luftrörens slemhinnor som kännetecknas av en ökad känslighet. Kontakten med de utlösande faktorerna leder till en sammandragning av luftrören, vilket i sin tur ger olika symtom som andnöd och hosta. Typiskt för astma är att sammandragningen av luftrören kan gå tillbaka och att lungfunktionen ibland är försämrad och ibland helt normal.

astma.png

Tecken på astma

Typiska tecken på astma är återkommande andnöd i perioder, ibland hosta med segt slem och ofta pipande och väsande ljud från luftrören när man andas. Det kan kännas som att andas genom ett sugrör. En del dagar kan man ha svåra besvär, medan andra dagar kan vara helt besvärsfria.

Om man får nedanstående symtom bör man kontakta läkare för undersökning:
• Attacker av andnöd.
• Pipande och väsande ljud när man andas.
• Långvarig hosta varje gång man är förkyld.
• Långvarig hosta, ofta nattetid, som inte har någon annan förklaring.
• Återkommande andnöd, ofta i kombination med hosta när man antingen motionerar eller idrottar, eller anstränger sig.

Hur får man diagnosen astma?

När man träffar en läkare får man berätta om vilka symtom som utlöser besvären. Sedan görs undersökningar för att mäta lungfunktionen.

Mätning av luftflöde

Det finns flera sätt att mäta luftflöde. En så kallad spirometer är en apparat som mäter lungornas funktion och som används i sjukvården. Vid undersökningen tar läkaren reda på hur mycket luft som kommer in och ut ur lungorna och hur fort luften passerar. Undersökningen är enkel att genomföra och kan göras på de flesta vårdcentraler.

astma-2.png
astma-3.png

Som komplement till spirometri kan variationen i lungfunktion mätas meden enklare lungfunktionsmätare, en så kallad PEF-mätare, som används i hemmet morgon och kväll under en period. PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow, vilket betyder maximalt luftflöde under utandning. När man mäter sitt PEF-värde, blåser man ut så kraftigt som möjligt i en mätare som registrerar luftflödet. Eftersom luftrören är trånga vid astma blir luftflödet mindre och PEF-värdet sänkt vid obehandlad eller otillräckligt behandlad astma. Ibland får man andas in ett luftrörsvidgande läkemedel och därefter görs nya mätningar med PEF eller spirometri.

I vissa fall ges en intensiv behandling med kortison. Då får man antingen kortison som man andas in dagligen under 3–6 månader, eller kortisontabletter under 2-3 veckor. Om behandlingen har bra effekt talar detta för att man har astma. Ansträngningstest kan göras när besvären utlöses av ansträngning. Efter mätning av lungfunktionen får man anstränga sig intensivt, till exempel genom att springa eller trampa på en testcykel. Därefter görs nya mätningar av lungfunktionen. Denna undersökning lämpar sig bäst för ungdomar och unga vuxna.

Behandling

Grundläggande vid astmabehandling är att ta reda på vad som utlöser astman och om möjligt undvika detta. I de flesta fallen behöver man också behandla med läkemedel. Personer med astma bör ha en inhalator, med medicin som verkar genom att vidga luftrören med snabb effekt. Den här medicinen tas vid behov.

Personer med dagliga symtom ska dessutom använda en inhalator med kortison. Kortison motverkar och förebygger uppkomsten av inflammation i luftvägarna. Biverkningarna minimeras eftersom dosen kortison är mycket låg. För personer med medelsvår och svår astma finns olika tilläggsläkemedel, som långverkande luftrörsvidgande läkemedel och så kallade antileukotriener, som ges i tablettform.

Allergivaccination (hyposensibilisering) kan ges till vissa personer med allergisk astma. Då får man vaccinationssprutor som gör att man vänjer sig vid och blir mindre känslig för det allergiframkallande ämnet. Behöver man inhalera luftrörsvidgande läkemedel ofta, mer än 2 gånger i veckan, kan det vara så att man inte får tillräcklig effekt av sin medicin. Då kan den förebyggande medicineringen behöva korrigeras. Ta därför kontakt med läkare för att få hjälp.

Mediciner att undvika vid astma

Det finns vissa mediciner som man bör undvika om man har astma. Din läkare och vi på Kronans Apotek kan ge mer information om detta. En del personer med astma kan få svåra astmasymtom av en del värkmediciner, så kallade NSAID. I denna läkemedelsgrupp finns mediciner med olika verksamma ämnen, till exempel acetylsalicylsyra, ibuprofen, diklofenak och naproxen.

Är man känslig bör man undvika dessa läkemedel. Om man har astma rekommenderas istället läkemedel som innehåller paracetamol vid värk och feber. Att läkemedelsklassen betablockerare (t.ex. sotalol) kan ge astmabesvär alternativt förvärra astma är känt. Behandling med en del betablockerare, även i form av ögondroppar, bör undvikas vid astmasjukdom. Läkemedelsklassen ACE-hämmare (t.ex. enalapril) har hosta som en vanlig biverkan, och kan därför vara olämplig för personer med astma. Men individuella skillnader finns så prata med oss på Kronans Apotek eller din läkare om du känner dig osäker. Sluta aldrig med din medicin utan att först rådgöra med din läkare.

Är kortison farligt?

Kortison är ett hormon som finns normalt i kroppen. Kortisonets uppgift är bland annat att anpassa kroppen till olika typer av stress. Vid astmabehandling dämpar läkemedel med kortison inflammationen i luftrörens slemhinnor. När man andas in kortison räcker det med mycket små doser som inte påverkar kroppen i övrigt. Höga doser till barn kan i enstaka fall tillfälligt påverka längdtillväxten. Barn får därför lägre doser än vuxna och längden kontrolleras regelbundet. Om astmaläkemedel, som innehåller inhalationskortison, fastnar i munhålan finns risk för svampinfektion i munnen. Det är ofarligt men kan vara obehagligt. För att undvika detta bör man skölja munnen efter att man har tagit sin astmamedicin. Ett tips är att ta medicinen innan man borstar tänderna morgon och kväll.

Astmaliknande symtom

Det finns astmaliknande symtom med andnöd och hosta där man inte känner till orsaken. Dessa tillstånd förväxlas ofta med ”vanlig” astma, och kännetecknas av att kramp i luftrören inte kan påvisas och att astmamediciner har liten eller ingen effekt. Astma och astmaliknande symtom kan förekomma samtidigt hos samma individ. För astma finns god farmakologisk behandling men för astmaliknande tillstånd finns ännu ingen sådan behandling. Den som har båda tillstånden kan därför inte räkna med full behandlingseffekt. Andningsgymnastik kan ha symtomlindrande effekt både vid astma och astmaliknande tillstånd.

Motion, idrott och astma

Motion och idrott är bra för alla och även när man har astma. I de allra flesta fall går det att behandla astma så pass bra att man kan idrotta även på elitnivå. Uppvärmning är viktigt, sedan brukar det ofta räcka med att ta 1-2 doser av sin snabbverkande luftrörsvidgande medicin 15-20 minuter före träningen för att man ska kunna motionera utan besvär. Om detta inte är tillräckligt bör man diskutera behandlingen med sin läkare. Tänk på att det kan finnas särskilda regler för hur du får använda läkemedel i samband med tävling.